Huvudet

Jag skrev att jag inte hittade honom i tid, den älskade människan.
För sent för en happy ending?
För sent för något annat än en besk Pyrrhusseger?
Nej. 

NEJ

På jobbet

Skärmen framför mig ska snart fyllas av mina egna nedslag. Fel fingersättning. Frukostens kaffe gör sig påmint, men ofta drar jag ut på besöken, kanske olämpligt länge. Kanske för att ge mig själv en större betydelse än de rent basala behoven antyder. Kanske för att döva den ångest som ofta infinner sig på förmiddagarna, då skärmen varit tom alltför länge till förmån för alla de tankar som istället intar mig.